Jag bläddrade igenom några bilder på vår släkt, och så dyker en bild på min farmor upp. Hon såg så glad och frisk, och levande ut. Jag har inte gråtit på länge, men den dök upp så plötsligt och jag var inte beredd. Så min ögon tårades och en tår rann ner för min kind. Jag trodde att jag hade gråtit klart över dig nu farmor. Men jag antar att jag aldrig kommer att  sluta gråta över dig. Jag kommer att bli påmind av dig då och då, och låta en tår eller två rinna. Och det är helt okej, det är bra att gråta ibland.

Farmor