Nämen gud, Storebror har vart i Norge sen i söndags och kommer hem inatt. Eftersom att jag åker imon kommer jag inte att få träffa honom förens på lördag eller kanske till och med söndag. Nu blev allt himla deppigt plötsligt. Hehe kom på en sak: Den som väntar på nåt gott väntar aldrig för länge:D

Brukar man ju säga, så får väl vänta lite till då.

Shit, sitter och lyssnar på sorgsen musik och läser att många av mina nära kompisar kommer att byta skola snart. Varför måste alla överge mig hela tiden, jag vet att det inte är så, men det känns så just nu.

Aja, imon ska jag åka på cup i Jönköping. Det kommer säkert att kännas mycket bättre då:D Det blev ju väldigt glatt det här inlägget då, men;

Keep smiling,

keep shining

Det var så vackert ute idag.

Det var vit frost överallt

Mammas små arrangemang

Min favoritbild

Älskar det starkt gröna mot det vita

Alla fingrar är för tillfället röda

Tyvär har allt ett slut, hoppas det blir en lika fin dag imon

Gott nytt år!

En vecka tog det att läsa ut första Twilight-boken, på engelska. Den är mycket bättre än filmen, och filmen är bra! Nu har jag bara tre böcker kvar, och dom blir bara tjockare och tjockare för varje bok:D

När andra ljuset brinner,

vi hämtar julegran,

och alla barnen räknar

da'n, före da'n, före da'n, före da'n, före doppareda'n

Inte långt kvar till julafton nu:D

NU VET JAG!!

Jag har länge vetat att jag vill bli jornalist när jag blir stor(låter lite klyschigt), men nu vet jag exakt vad jag vill göra. Jag vill skriva krönikor, eller vad det nu heter. Då kan jag skriva precis vad jag tycker och tänker om nästan vad jag vill, det är ungefär som här, men ändå så mycket mer. Och jag älskar att läsa andras krönikor, det är så äkta.

The reason

Hoobastank

Låten beror mig långt in i hjärtat. Det är en underbar känsla jag får, så fort jag hör introt kommer den. Har aldrig fått en sån känsla av en låt, faktiskt har jag ALDRIG fått en sån känsla förut!

När andra ljuset brinner

är snart Lucia här,

hon bjuder oss på kaffe

och bud om julen bär.

VI var sex stycken sexåringar det året på dagis, tre tjejer och tre killar. Det var vi som lekte tillsammans hela tiden, ibland bara vi tjejer och ibland alla. Och på Lucia läste tjejerna verserna om andra och fjärde advent och killarna om första och tredje. Konstigt nog kommer jag fortfarande ihåg mina två verser, så dom sitter nog kvar för resten av mitt liv.